før fødsel depresjon?

[Anonym bruker]

nærmer meg fødsel for første gang, og føler at psyken skrur seg opp... Søvnen svikter, har mange tanker som føles som tvangstanker rundt utstyr til babyen i halvsøvne. Har dager der alt føles helt galt, at forholdet er galt, at jeg ikke vil bo her som vi bor og ikke være sammen med han som jeg er sammen med.. Føler at følelsene for han er helt borte, alt ved han irriterer meg, tilogmed sovepusten hans, så jeg må legge meg på et annet rom for å få sove. Kan legge til at han nylig kalte meg drittkjerring i en krangel/diskusjon om noe i huset, som jeg følte var helt ufortjent. Han kaller meg drittkjerring litt for ofte, og sier ikke unnskyld etterpå hvis ikke jeg krever det av han. På det verste tenker jeg at jeg håper babyen dør, fordi jeg ikke elsker faren og alt er bare dritt.

Sånn har jeg det, selv om det svinger veldig med humøret da. Har vært behandla for angst og depresjon tidligere. Nå virker det som depresjon på ny er uunngåelig...

[linneagudmundson]

 

sådär hade jag det också, och som vanligt tänkte jag att det här blir ju aldrig bra, hoppas jag blir påkörd, lika bra för alla, lika bra för bebin att slippa ha en mamma som mig osv.

och vad samboen än gjorde var jag äcklad och ville inte se honom, än mindre leva med honom.

drittkärring, jag vet inte. just det tycker inte jag är ett dugg hemskt eftersom jag kan säga såna utroligt elaka saker själv utan stor anledning:) men det beror ju på va som är vanligt och acceptabelt er emellan. hur långt är du då? uker?

du bore ju få nån riktig att prata med, och eventuellt diskutera medicin. jag hade då iallafall inte klarat mig utan.

för det kan ju bli bättre. du kan ju faktiskt må bra också. själv tror jag att jag inte tål mina egna hormoner, men jag hade ångest etc innan jag blev gravid också, så jag vet inte.

när mår du som bäst då?